- 2011 vs 2012 -

I min lilla onämnda paus jag hade här på bloggen kom jag på mig själv att funder mycket över vad som egentligen hänt under det senaste året. Jag brukar vara den som hela tiden blickar framåt och inte fokuserar på vad som hände igår eller ännu senare tillbaka - för med egen erfarenhet vet jag att det i alla fall inte blir bättre hur mycket man än funderar över vad som hänt.

I alla fall. Jag kom att tänka på den tiden jag verkligen mådde sämre än sämst. Då jag mådde så dåligt att jag fick panikångest. Det är inget jag pratat om men vad hemskt det var. Så fort jag somnade vaknade jag upp i panik av att jag inte tyckte att jag fick någon luft - att jag kvävdes. Om dagarna gick jag runt och kippade efter andan och till slut blev det bara för mycket.

Jag bröt ihop i skolan och fick åka till sjukan för att kolla hjärtat och en massa annat. Men såklart var det inget fel, det visste jag egentligen själv också. Jag hade bara för mycket helt enkelt, det blev FÖR mycket. Jag fick lov att vara hemma en vecka för att göra ingenting, och även fast jag inte kunde sova förrän tre om nätterna och jag fortfarande vaknade om nätterna för att jag inte fick luft - så blev det bättre.

Idag går jag i skolan, på SAM inriktningen på gymnasiet och bredvid skolan har jag två jobb samt tränar ett innebandylag. Jag kom att tänka att "tänk om det blir likadant igen"? Då hade jag också helt sjukt mycket att tänka på, samma som nu. Men så kommer jag på att, det kommer inte alls bli så igen.  Idag vet jag att det handlar inte om hur många timmar jag spenderar i skolan eller på jobbet, det handlar om att prioritera rätt och prioritera innan det är för sent.

Jag prioriterar skolan, jag prioriterar kompisar, jag prioriterar sömn och jag prioriterar träning - för det får mig att må bra. Jag älskar mitt jobb för jag har träffat så himla mycket nya människor och fått nya kompisar - som jag träffar när jag jobbar. När jag går i skolan, gör läxor och skriver uppsatser och därefter sticker till jobbet så är jag så trött när jag kommer hem att jag somnar på en gång - vilket gör att jag sover bättre om nätterna. Jag prioriterar att gå upp en timme tidigare än jag behöver - för jag vet att sover jag en extra timme så blir jag ändå så slö på dagen, och tar denna tid åt att träna om mornarna vilket gör att jag får en massa energi i kroppen som gör att jag klarar dagarna - och jag mår bra. Just nu mår jag bara så himla bra!

Gymnasiet känns som min tid, det är här jag kommer må som bäst. Jag går i en underbar klass och jag har jättebra lärare och jag har kommit nära nya människor på djupet och skaffat vänner för livet efter bara en termin av skolan - den väl egentligen mest underbara biten.

Så jag har, som så många andra ett nyårslöfte. Det är inte som nått jag haft förut som att sluta med godis eller börja träna eller spara pengar - för det har varit på g sen förut och det får gå som det går. Nä, 2012 kommer bli året då jag kommer lyssna på min kropp och inte göra nått som den mår dåligt av samt att se det positiva i varje dag.

- Det hände såklart jättebra saker förra året också, jag var till Gotland med klassen, till Italien med bästa Karin, till Malta med mina underbara vänner, började gymnaset samt ansökte till att studera i London till hösten. Här kommer några smakprov.







- I beleive in angels -

Jag vet inte vad jag ser mitt bloggande som... eller visste inte förrän igår i alla fall. Jag gick bak i mitt arkiv och läste. Det var 2008, det känns som att det inte alls var så längesen men när jag tänker på det är det ju för tusan nästan fyra år sen jag började blogga?! Det känns häftigt - jag började liksom när jag började högstadiet och sen dess har tiden gått så himla fort att det är väldigt svårt att förstå att jag redan gått en termin av gymnasiet.
I alla fall, vad jag vill komma till är att även fast det inte känns som att det är så längesen, så är det det - och vad jag har förändrats sen dess! Jag tycker inte det själv men när jag läser så förstår jag att jag faktiskt har det, och det är just därför jag bloggar. För att jag ska kunna gå tillbaka och läsa om vad jag funderade även förut och vem jag var och hur jag förändrades.


- This is the time to be happy -

Jag önskar er alla, som förr mången gång
- med ljus i min krona, med stämningsfull sång

Jag kommer då mörkast det är här på jorden
- då allt synes dött och fruset i Norden

Jo ni, denna dag för fyra år sedan var den nervösaste dagen i mitt liv. Jag hade bivit vald att vara Lucia och just då var det det största som kunde hända mig. I alla fall, jag kan fortfarande versen jag hasplade ut mig där - för fyra år sen, hur sjukt är inte det egentligen? Ha en fin lucia så hörs vi när jag har nått annat vettigt att säga. :)