Okej, väskan är packad, allt förutom landborsten. Allt = nästan ingenting alls.

 

Imorgon åker jag alltså hem, udda tanke faktiskt måste jag säga. Det liv jag lever här är så himla annorlunda med det jag lever hemma. Här har jag sjukt bra schema och kan gå hem på håltimmarna utan att det blir stressigt, jag går in till stan, står man och väntar på bussen i tio minuter blir man arg, hemma väntade jag i femtio minuter i tjugo minusgrader och blev inte ens förvånad när X-trafik sa att det hade blivit fel på bussen och vägrat ta en ny buss. Jag har fyrtio minuter till närmsta riktiga storstad, och inte vilken storstad som helst - London, the city near piccadilly.